- Förlåt för att jag är sjuk.

- Men för tusan, du kan ju inte rå för att du är sjuk.

- Men det känns som om jag vill be om ursäkt.

 

Jag är väldigt bra på att be om ursäkt. För allt. För saker som jag gjort och ännu mer för saker som jag inte har gjort. Saker som jag rår och inte rår för. Jag vet inte varför jag jämt går omkring och bär skuld, har jag gjort något illa tidigare i livet som märkt mig? Eller vad? Jag känner mig så skyldig. För allt. För att jag finns till och när jag inte finns där för andra.

 

Jag vet inte, skulden är alltid min, vad det än handlar om. Jag förstår inte varför.