Efter en lång väntan på avdelning 3 blev jag utskriven. Under tiden underhöll jag tanterna lite med sång och gitarrspel. Det lät för tastiskt men det verkade inte spela någon roll. Jag tror att de skulle uppskatta vad som helst i musikväg, vad som helst som gör att man glömmer att man är på en psykavdelninge ett tag.

 

Jag hann hem för att få träffa Mary lite. Jag saknar verkligen henne. Vi har bara gått om varandra, inte fått besöka varandra spontant eftersom vi legat inlagda på olika avdelningar. Förut har det aldrig varit ett problem att hälsa på varandra trots att vi är inlagda, men plötsligt håller de hårt på den regeln.

 

Imorgon ska jag till Nordmaling och fira mamma som fyller år på torsdag. Jag hoppas att jag inte är så trött då. Present kommer hon få i efterskott, jag har egentligen inte haft någon tid eller för den delen ork att köpa en present.

 

Nu lyssnar jag på Black Symphony och ska sätta mig och läsa Ghost Girl av Torey Hayden. Jag har läst den så många gånger på svenska, men inte på originalspråk.

 

Nu kräver katterna min uppmärksamhet. Man skulle kunna säga att de jamar, men det låter mer som "kväk" och "mrrrwww". Wilma petar försiktigt på mig med sin tass. "Se mig, se mig." Ja, jag ser dig älskade lilla kissemiss!