Jag har ett fint skyddsnät, mjukt och tätt. Idag har jag och boendestödet tagit tag i mina räkningar, betalat de jag har råd med och se vilka som kan vänta tills den 19:e. Det tog en lång stund, för i allt städande i helgen så hittade jag fler räkningar än jag vill erkänna egentligen. Men ja, jag har slarvat. Nu har jag koll igen.

 

Rensat i den sista hyllan i bokhyllan, diskat, dammsugit, låt det inte kul? Det ÄR faktiskt kul. En av mina favoriter från boendestödet var här i tre timmar och hjälpte mig men såg mest på medan jag tog mig an sakerna.

 

Jag sov illa i natt. Jag drömde... Jag var både i Nordmaling men också på Golden Gate-bron. Jag skulle hoppa in och spela bas i ett band, men just när vi skulle börja så stirrade jag på noterna och förstod ingenting. Såklart, jag är inte en basist. Så jag tvingade den ordinarie basisten att spela. E-strängen gick sönder och han föll handlöst ner från bron. Och jag, jag hoppade efter. Jag spolades upp på en strand och basisten som troligen hoppat för att slippa spela dök upp någon annanstans.

 

Det var obehagligt. Men jag antar att det är en blandning av saker som händer i mitt liv, saker jag tänkt på eller inte tänkt på. Pappa är ju basist och han är nyopererad. Jag såg en film där en familj flyttade till San Fransicso. Jag ska konsultera min drömtydningsbok ändå.

 

Men jag vaknade bredvid Mary och vaknade och somnade om vartannat. Jag antar att jag inte är van att dela säng efter att ha varit ensam så mycket, men jag tycker om att kunna lägga armen runt henne och somna om mot hennes hår.

 

Nu börjar min ljusparad, ikväll ska jag se Shine och gosa ner mig i soffan. Mammas köttbullar till middag. Och allt det andra. Det är rent och snyggt här, jag trivs.

 

Jag skulle inte kommit såhär långt om jag inte fått hjälp på traven. Mjukt skyddsnät när jag faller, tätt sytt och jag inser att det är jag som är medelpunkten, det är jag som skapat det.