Jag tittar tillbaka och ser hur mycket vi vuxit, var för sig och tillsammans. Jag kollar på bilder från början, då när Mary vågade fråga om jag ville dejta henne. Jag hade varit intresserad av henne sedan vi träffades första gången men alltid känt att hon bara var för bra för mig, för fin, för attraktiv. Så hon fick ta första steget, och det gjorde hon i alldeles rätt tid.

 

Nu är hon hemma efter att ha varit borta länge, på tvåan där jag också spenderat en del tid också. Nu börjar vi på ny kula.

 

Jag satt på sängen, trött och jag hade just diskat. Så kom en såndär stund då hon satte sig bredvid mig och sa att vi var duktiga, och vi höll om varandra. Det är sådana magiska stunder som jag sjuder av kärlek. Jag vill krypa in i henne, vara så nära som jag bara kan vara. Snart har vi varit tillsammans i två år! Trots störmoment. Det har hänt så mycket som skulle kunnat splittra oss men vi har sökt oss till varandra trots sjukdom och dödsfall. Jag känner mig trygg med henne. Jag somnade fort igår, med armen runt henne. Trygg.