Älskling...

2012-10-06 @ 22:27:45
Min underbara har varit här ikväll. Det var tänkt att bli en nattpermis, men vi tog en stund i taget och nu har hon åkt tillbaka. Jag tycker att det är alldeles lagom. Har man varit inlagd så länge så är det tamejfan inte lätt att bara komma hem. Jag är glad att jag fick känna hennes närhet, bara hålla om henne och vara med henne i vår hemmiljö.
 
Baby steps. En nattpermis kanske var för mycket. Jag är som sagt nöjd ändå, beundrar hennes mod och hennes sätt att hantera saker och ting.
 
Kim Vestin får sjunga för mig, för oss.
 
 
 
 
I wrote this song to save your life, to fight the demons from your side
There'll be and army standing by to ressurect you if you die...

A mi a
A mi amor
xoxo Saari
Kommentarer
Postat av: Sofia

Jag hoppas så att Mary Bary Boom Boom ska hitta ut ur det där förbaskade mörkret snart. Det är en sak att känna sig lite deppig ibland men en helt annan att känna att det kvittar om man lever eller dör. När allting är så där becksvart är det oerhört svårt att stå vid sidan av och känna sig maktlös. MEN jag tror faktiskt inte att man är helt maktlös, för med kärlek, tillit, trygghet och värme kan man nog till slut brotta ner det där nedrans mörkret. Men det tar kraft och det är jobbigare än jobbigast. Men det går!!
Jag tror på er båda, kämpa på!

//Sofia Balder

2012-10-09 @ 11:07:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: