Eventuell föreläsning.

2012-11-29 @ 20:55:06
Jag har i åratal funderat på att föreläsa, på ett eller annat sätt. Nu håller ett tillfälle på att dyka upp och det gör mig nervös. Å andra sidan så ger övning färdighet. Jag har med åren blivit mer och mer säker på vad jag vågar dela med mig, vad som är viktigt och framför allt kunna komma med tips på hur man börjar må bättre. Det är nog bland det viktigaste - inte var man varit utan hur man tagit sig vidare, trots alla farthinder och återfall.
 
Vad jag vill är egentligen att arbeta för Friends eller BRIS. Jag anser mig vara en god lyssnare med många olika praktiska saker som kan hjälpa människor som mår dåligt. Jag praktiserar ju dessa saker dagligen för att orka. Sedan vet jag också att det inte är allt som fungerar. Dessutom vet jag att jag har en fördel i min sociala kompetens, något som de svårare "fallen" inte alltid har. Jag vill hjälpa. Det vore så givande. Jag måste bara komma över mig själv och rädslan. Allt som säger "skola" tar mig tillbaka till mobbingen.
 
Jag funderar på att ringa en gammal lärare och diskutera det hela, fråga hur de upplevde mig i högstadiet och i gymnasiet när allt var som svårast socialt.
 
Övning ger färdigthet, som jag skrev. Det här kan vara en öppning för mig. Någonstans måste allt jag gått igenom ha en mening, så varför inte föreläsa och ha frågestund? Formulera mig är jag ganska bra på, numera.
xoxo Saari
Kommentarer
Postat av: Jenny/En kopp kaffe

Jag tycker du ska ta chansen. Du är bra på att uttrycka dig i text och förmodligen i ord också. Du har kommit bort rent aktivt från självskadorna osv, och du har ett liv som är gott nu. Det är bra att prata fram och tillbaka, bolla med någon om det. Jag har själv fått ett erbjudande om att vara föreläsare om självskadebeteende, riktat till unga tjejer. Förstår de splittrade känslorna. Jag vill, men jag vill inte. Vågar inte ens möta representanten för en kaffe, så varför skulle jag våga prata om någonting som ligger så nära mig inför vitt främmande människor?
Jag tror du har mycket att ge just pga det sociala. Tror på dig som föreläsare, helt klart.

2012-11-30 @ 02:57:33
Postat av: Josefin

Det är jätteläskigt innan man ska föreläsa, men när man väl gör det försvinner rädslan och det är bara givande och roligt.

Jag önskar att någon hade sagt till mig att det inte är så läskigt som man tror, så nu säger jag det till dig! :)

2012-11-30 @ 03:42:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: