Allt detta konkade vi hem idag. Peppar för fredag!

 

Trötta och tyngda av en dags verk och flera påsar vandrade vi den sista biten hem från bussen. Så bubblade ett skratt upp ur min hals, jag tror att Mary sa någonting, jag minns inte vad det var, men jag fick en riktig jävla käftsmäll av kärlekslycka. Tänk att det fortfarande känns så ibland - som om kroppen inte rymmer den kärlek man känner för någon annan. En explosion av förälskelse.

 

Två år och fler att komma.