Hembesök.

2012-05-17 @ 14:18:47
T borde komma vilken sekund som helst. Han åker ända till Nordmaling för att "se till mig". Jag är bara så rädd för att han ska be mig åka tillbaka med honom. Jag har faktiskt mått bättre av lite lantluft, sömn och mina föräldrars omsorg. Läget är kritiskt, men inte på samma nivå som i början av veckan. Jag minns att jag ringde mobila teamet och att de trodde att jag var full. Jag var absolut inte full, jag var... jag mådde inte bra.

Jag fick höra att människor med min "problematik" är känsliga för kritik och att det kan utlösa episoder. Ska jag använda min sjukdom för att inte bli kritiserad? Det är inte rättvist egentligen. Fast jag antar att de lär ut sådant i anhörigutbildningar... jag vet inte, men alla är ju känsliga för kritik. Kanske ska man alltid välja sina ord noga när man ska komma med kritik. Oavsett sjukdom eller inte.

Senare: Nu har T varit här. Jag samlade mig med Puffen i famnen och en ametist i handen, och vi pratade en stund. Sedan fikade vi med pappa och diskuterade politik, hus och hem och TV-serier. Jag har grinat ut om hur svårt jag har att skilja på min egen smärta och andras och om hur besviken jag är på vården som inte är där trots att de får betalt. Och så vidare.

Nu ska jag ut med Puffen en sväng och sedan gömmer jag mig framför TV:n.

Ps: Låsta bloggen.
xoxo Saari
Kommentarer
Postat av: E

Hej Saari.

Kan jag få läsa din låsta blogg? Jag har följt denna bloggen i något år nu och jag vill gärna följa dig på hela din resa. Du inspirerar mig på ett positivt sätt.

Jag saknar kontakten vi hade där ett tag och jag är ledsen över att det blev så fel mellan oss. Men jag skulle gärna vilja ta upp kontakten med dig. Jag saknardig. Sulan väl slänga iväg ett mail så är du gullig. Kramar

2012-05-19 @ 00:45:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: