Sömnlös, men inte lika länge som natten innan. Jag antar att jag får vara glad för det. Nu är jag sjukt trött, har världens hangover på grund av medicinerna. Tyvärr är den över mot kvällen då jag tar nästa dos. Jag måste prata med min läkare om det här. Alla sover och jag ligger vaken, dumheter! Alla andra i hushållet snarkar och sover gott.

Vad som irriterar mig mest är att jag gör allting rätt. Ergo -> sömn. Men inte då. Nej.

Jag pendlar mycket i humöret och det är ju ingen nyhet, men jag har insett att jag likt min ångest ser det som ett naturligt tillstånd. Det är kanske därför jag orkar med det.

Eller för att jag måste.

Nu ska jag ta upp en bok och läsa, kanske göra mig en kopp te och fortsätta ta för mig av dagen. Det är sol ute, låt den skina in.