Jag har träffat min läkare. Vi är överens om att det här är temporärt, vad nu "det här" än är. Jag är ängslig på kvällen och har svårt med overklighetskänslor. Mer mediciner, men vi tar det vecka för vecka helt enkelt. Det är inte mediciner jag vill äta särskilt länge, men just nu känns det faktiskt skönt att kunna... lugna mig. Jag har mina färdigheter men de räcker inte till när det är såhär.

Besökte Mary. Jag tycker inte att det är konstigt att hon inte får i sig maten, för sjukhusmaten är verkligen vidrig. Näringsdrycker är en bra plan B.

Jag och Mary ska eventuellt till Nordmaling i helgen, det vore skönt faktiskt. Komma bort, miljömbyte, inga större förväntningar på prestation.

Just nu sitter jag och väntar på mamma. Hon är så snäll som kommer in bara för min skull. Mina föräldrar är ett stort stöd nu när det är tufft.

Jag är jävligt trött nu, önskar att jag kunde sova en stund men jag vill inte missa en endaste soltimme.

Dags att börja plocka pant, plocka skräp, diska, dammsuga. Då blir det nog en bättre stämning här hemma.