Jag skulle lätt kunna bli en hemmafru. Jag har glatt städat idag, trygg i att jag har någonting att göra. Jag tänker inte så mycket när jag städar, jag bara dansar runt till någon skiva och gör det som behöver göras. Tvätten är dock min nemesis, det är det enda som står ivägen för en ren lägenhet. Vore schysst om jag kunde moppa golven också.

 

Jag äter, sover, ser serier och städar. Allt för att hålla mig sysselsatt. Mary var här i eftermiddags och jag ville aldrig släppa henne. Men jag var ju tvungen tillslut... Som tur är så kommer hon hem imorgon.

 

Idag hittade jag en anteckning från när jag var 16 år. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, om jag bara visste vad som skulle komma... jag skulle antagligen vara sjuk ändå, men jag hade inte behövt förstöra mig själv inifrån och ut. Fast kanske behövde jag riva det jag byggt och börja om på en stabilare grund. Nu vet jag åtminstone vem jag är, då var jag så förvirrad.

 

Det kändes inte så roligt att höra att jag var så mycket enklare (bättre) när jag var mindre/yngre, men jag förstår. Jag har utsatt min familj för helvetet, men såklart inte medvetet. Nu jobbar jag på att de ska slippa utan att jag ska ljuga. Jag är skyldig mig själv och dem att fortsätta utvecklas. Bara det här året har jag utvecklats mycket och fort, kanske fortare än jag själv hinner med.

 

Funderar på att skriva ihop en liten nyårsrevy till bloggen, håll ögonen öppna.

 

Nu ska jag dricka chokladglögg och se film i min ensamhet.