Verklighetsgrader.
Planer börjar ta form. Förlovningsfest, semester i hem-hemmet, segling i slutet av sommaren och massor av roligheter och kärlek. Det enda som saknas är Malin, älskade Malin. Det sticker och svider när jag på ren impuls tänker ringa henne, skicka ett sms, tänker på någonting som skulle passa henne...
Men jag måste och vill fortsätta leva mitt liv.
Idag har varit en usel dag, ångestmässigt. Jag är helt nipprig och är extremt rädd för att jag ska kräkas. Jag får sockerdricka i olika kroppsdelar vilket är ett symptom på ångest. Det kliar. Men jag åkte buss ändå, några vändor.
I väntan på bussen gick jag till biblioteket och besökte Vla-hörnan, psykiatrihörnan. Jag drogs till tre böcker, med blandade känslor. Jag har länge känt att någonting är fel och jag börjar fundera på om min envisa vägran mot ord som "psykos", "hallucinationer" och "vanföreställningar" är vettig.
En av böckerna jag lånade handlar om psykosens gränsområden, religion, tro och mystiska upplevelser. Det kändes som att det är där skon klämmer för mig. Att urskilja verkligheterna...
Även om allt vore en lögn, så är det en vacker lögn. Jag vill leva här. Jag bryr mig inte längre om att utreda verklighetsgrader. Jag hänger bara med.
Jag definerar min verklighet med endast en utgångspunkt : Jag låter det som helar mig och stärker mig vara verkligt. Allt som inte skadar mig är den verklighet jag vill leva i.
Kärlek.
jag är schizofren, hör röster, men min mamma t.ex. är väldigt religiös och anser att det är demoner jag hör. vem vet vad som är sant? jag tror på det andliga, men samtidigt, en sjukdom är ju en sjukdom. det är svårt att hitta sanningen. hade jag levt för 300 år sedan hade folk sagt att jag var häxa och bränt upp mig. verkligheten är relativ.
Sorg är en lång process att ta sig igenom och det kommer både dala och toppa under resans gång. Det glädjer mig dock att du verkar vara i nuet just nu och njuta av det. Det är ett tecken på styrka!
Angående psykoser och och andra mystiska upplevelser vet jag inte så mycket om, men bara du vet hur du ska välja att hantera det. Men det verkar som du redan gjort ett val ;)
Btw, har ju följt din blogg länge och följde din låsta blogg innan du bytte lösen. Skulle vara roligt om jag fick börja läsa den låsta igen, och jag ska definitivt bli bättre på att kommentera, du har många kloka tankar att komma med. Men valet är såklart ditt ;)
Kram Sanna
Jag blir lite nyfiken och måste fråga om boken du nämnde, "psykosens gränsområden, religion, tro och mystiska upplevelser." Kan du skriva namnet på den?
Det känns inte som att många böcker kring psykoser tar upp gränsområden, tro och dylikt samtidigt.
