Little princess, so bright and pure and insecure..

För ett par dagar var det som om jag öppnade ögonen helt, fick en insikt som slog mig så hårt att jag vacklade till. Helt ärligt, det kändes verkligen så.

Jag är älskad. Jag är omtyck. Jag har vänner som talar sanning och vänner som förstår. Vänner och familj som faktiskt ser mig, Sara, och älskar mig ändå.

Hur gick det till? Jag har alltid känt mig som smuts. Jag har lärt mig att jag är det. Ändå har människor stått ut med mig och kärleken som fanns då finns nu också. Det är den kärleken som äntligen fått mig att inse; Jag är älskad.

Det smakar annorlunda. Men jag skulle definitivt kunna vänja mig vid det här.

De som betyder någonting är de jag försöker lyssna på. Inga främlingar ska få mig att tro att jag är ensam. Jag inser det nu, jag är inte ensam. Även när jag är själv så är jag inte ensam. Känslan av kärlek är så mycket större än vad jag är och flödar över. Jag är älskad!

Jag tänker inte ens fråga varför.