God morgon!

Igår var jag hög på shopping-endrofiner men kraschade rätt hårt på kvällen av orsaker jag inte vill tala om här (men jag lär gnälla i min låsta blogg senare idag). Tur att jag har Malin.

Jag känner mig piggare nu, sover bättre på nätterna. Jag antar att kroppen börjar vänja sig vid medicinerna.

Allt jag tänker på är seglingen i sommar. Jag skulle gentligen följa med i en vecka under mammas och pappas semester, men mamma har frågat mig om jag vill följa med alla tre. Det skulle vara jättekul, men jag måste prata med Thomas om hur vi ska göra med medicinerna när jag är borta. Jag har ApoDos som jag hämtar ut varannan vecka på Norrlands universitetssjukhus, men om jag är ute i båten är det omöjligt. Måste få någon form av dispans för att få hämta ut mer mediciner.

När det känns jobbigt så tänker jag på Trysunda, tänker på att bada från aktern på vår segelbåt och på att vakna varje morgon till skvalpande och fiskmåsars skri. Det är inte så dumt. Tänker på att sitta på stenhällar i solen med parasollet jag fick av Maria, tänker på all läsa ut bok efter bok i sittbrunnen. Grillning, och att eventuellt ta med mig vår lilla gitarr hemifrån för att plinka på.

Jobbar på en blandskiva med låtar kopplade till båtlivet.

Fast jag är rädd för att bli sjösjuk!

Nu ska jag göra lunch (quornbiff med nudlar och creme fraische) och sedan försöka städa undan här hemma. Det ser förjävligt ut. Jag har inte orkat städa på ett tag och nu känns röran oöverkomlig. Nåväl, jag kan väl peta lite och plocka bort det värsta. Men först lite energiintag.