Sönderslagen.

Vad är det som inte blev??

Känner igen mig ;) Bara hem - sen kan man bara släppa allt...inte ta ansvar, inte hålla ut. Har tänkt mkt på det idag.



Förut så behövde jag nog lära mig att visa när saker inte var bra, att inte till varje pris hålla allt för mig själv. Nu tror jag att nästa steg (för mig alltså) kan vara det att inse att det inte alltid är det bästa att visa upp allt för vem som helst.

Behöver inte vara falsk för att man inte berättar precis hur det är. Dels för att inte förstärka det. Mest för att inte ALLA behöver veta allt. Att kunna välja plats o person. Kan känna mig blottad o utlämnad, det kan slå tillbaka på en själv eftersom det kan bli krångligt att förklara och andra kan känna sig rädda, sårade eller arga.

Alltså, det är bra att visa vad man känner när det behövs och där man vet att det kommer i goda händer... Tycker det är svårt ibland.



Vissa saker vill jag ha för mig själv och jag tycker man har rätt att ha det. Även om man har någon man är väldigt nära o litar på så ska man få ha ett privat område. Man behöver en egen sfär där man kan vara själv utan att någon inkräktar på det. Det ska inte behöva såra ngn att man inte får veta allt.



Kanske är lgh o omgivningen där vart det börjar, om det ger utrymmet o tryggheten som man behöver för att få den där egna platsen där man kan välja själv. Tillåtelsen att vara det man vill vara.

Du har så fina vänner, och de är verkligen bra att du får bryta ihop, för de behövs verkligen ibland. Håller med maria om tid och plats, för det är du och inte andra som är viktigast för dig! kramar hårt