Såhär vackert var det. Sedan började det blåsa upp ordentligt, samtidigt som det blev mörkare.

Gårdagen blev inte som vi tänkt det.

Vinden vände, och det blåste upp en nordlig vind rakt i aktern. Strax efter 23 fick vi välja mellan två onda ting; att ligga kvar och vara oroliga över att ankaret inte skulle orka hålla båten på plats eller att köra hem i mörkret. Pappa fick göra ett val, och det blev att fara hemåt.

Jag var livrädd. Det var så mörkt och allt vi kundeförlita oss på var GPS:en. Jag var så rädd att jag skulle falla i och drunkna i mörkret, eller ännu värre, att pappa skulle göra det. Jag försäkrade mig om att jag visste hur gasen fungerade och hur man fällde ner badbryggan ifall någon av oss skulle falla i vattnet. Jag var helt säker på att någonting skulle gå på tok.

Vi var helt blinda i mörkret och det blev lite väl spännande för mig. När vi kom hem till kajen i Nordmaling så fick jag hoppa i land i mörkret, vi angjorde och det gick bra. Men jag var spänd som en fiolsträng och det krävdes en lite extrados av mitt lugnande när jag sjönk ner i soffan då vi var tryggt i land. Min mage gjorde uppror och jag kunde inte sova för att jag fick springa fram och tillbaka mellan toaletten och sängen sedan.

Ibland måste man göra saker som är för mycket begärt. Som att låna ut en summa pengar som man egentligen inte har, eller följa med en vän till akuten, eller åka iväg med båten mitt i natten för att inte driva upp på hällorna. Saker som man inte vågar, men måste våga för att det inte finns något annat val. Då visar man mod. Jag var modig igår. Men jag var hemskt rädd.

Nu är jag hemma i föräldrahemmet och tvättar kläder, jag kan fortfarande känna hur det gungar under mig. Det har varit en jättefin helg med min pappa, vi har fått rå om varandra och diskutera allt mellan himmel och jord, pappa har passat upp mig med att göra mat och diska trots att jag erbjudit mig att hjälpa till. Det har varit så fint! Tills vi fick vända hem, det vill säga...

Jag har en stor respekt för havet. Jag respekterar naturen över huvud taget. Naturen är inte god eller ond, naturen är något annat, ett det som vi är tillfälliga besökare hos. Naturen visar ingen nåd. Jag respekterar naturen med sina stormar, jordbävningar, tornados, tsunamis, blixtar... Det gäller bara att ta skydd, såsom vi gjorde inatt.