Var tog mitt värde vägen?

2009-10-21 @ 19:15:12
Luften har helt gått ur mig nu.

Det väger tyngder på mina axlar, för att jag känner mig sviken av psykiatrin och min läkare. Det finns i hörnet av varje tanke, vad jag än gör. Det är tungt, jag grubblar och grubblar.

Idag steg jag upp i vanlig tid och tog en kort morgonpromenad, sedan åt jag frukost. Trots det så har jag varit hängig, trots peppmusik har jag inte orkat göra någonting. Jag och Benita har tränat lite på några visor som vi ska spela när Hera har en lite fest till helgen men jag var för trött för att hänga med. Jag såg bara felen jag gjorde, ackorden jag inte kunde och hörde min hemska falska röst. Det var inte roligt.

Så i eftermiddag har jag helt tappat all känsla för struktur. Jag kom på mig själv med att ligga framför TV:n (vilket jag aldrig gör annars) med filten över mig, underkäken lite lätt hängande och ögonen på TV-skärmen fast jag inte såg eller egentligen hörde något. Det var länge sedan jag var så frånvarande. Jag tappar fokus hela tiden och när jag kommer på mig själv med att driva iväg för långt så rycker jag tillbaka mig. Bara det tar för mycket energi.

Och då börjar saker spela roll igen, typ att de hade slut på creme fraische på statoil och att det är hack i mina naglar som jag inte orkar göra något åt. Allt stör mig.

Känner mig dålig för att jag ätit dåligt, men egentligen är det ju ingenting jämfört med hur jag ätit förr. Jag har faktiskt gjort stora framsteg, har skaffat mig bättre vanor och har lyckats förlora några kilon. Jag går isäng tidigare och stiger upp tidigare. Jag städar regelbundet och håller en bättre ordning än förr och har träffat mer vänner på senare tid. Jag spelar gitarr nästan jämt och gör andra uppbyggande och givande saker.

Det kanske bara är idag allt känns dåligt. I det stora hela mår jag ju bättre. Det är bara det att idag är en exceptionellt dålig dag.

Men jag undrar hur jag ska orka resa mig igen. Ingen kommer kämpa för mig, ingen annan än jag kan stå upp för mig. Jag har inget stöd just nu, inte från mina terapeuter eller från Hera. Nä, det känns riktigt hopplöst. De som ska finnas här för mig och hjälpa mig bygga mitt liv har vänt mig ryggen.

Jag hade en fåfäng idé om att jag var värd mer, men de har visat mig att jag hade fel.
xoxo Saari
Kommentarer
Postat av: maria

du är värd massor gumman!!! <3

2009-10-21 @ 20:18:03
URL: http://www.metrobloggen.se/janemary
Postat av: Maria

Men lägg av! Att du får stå ut med andra människors störda betmötande/beteende betyder inte att du förtjänar det! Det de gör definierar inte ditt värde, det gör du! Och du vet att du är lika värdefull som alla andra underbara människor på denna jord. Egentligen blir man nog inte botad av något jättestort som psykiatrin eller socialtjänsten gör. Utan för att man jobbar på och gör det man SJÄLV vill göra och känner är bra. Du är inte fast någonstans och du har din frihet att försöka dig på det du vill göra, Andras bild av dig, av oss, är bara en uppfattning, en åsikt, som inte behöver vara sanningen. Den är för dig att upptäcka.

2009-10-22 @ 09:52:02
URL: http://villsombaravarajag.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: