Vi har svininfluensa på boendet. En kvinna är troligtvis smittad med just den influensan. Jag käkar multivitamin och funderar på hur jag ska tackla det här på andra sätt. Jag vet att flunsan är totalt överhypad, men jag är ung (= jag är inte immun mot liknande sjukdomar), jag är fet och jag är rökare. Det känns inte bra, jag är mot min vilja livrädd. Jag är lite lätt hypokondrisk (underdrift), och har hemska minnen från feberdagar. Inte nog med att jag kan dö, jag kommer dessutom må fruktansvärt dåligt fram tills dess. Finns det något värre än feberdrömmar och jag kan inte ens krypa till toaletten om jag får högre feber än 38 grader.

Jag har ändå bunkrat upp inför att jag eventuellt insjuknar. Näsdroppar, Alvedon, termometer, multivitamin, samarin, flera osedda filmer och massor av böcker. Ifall att. Och jag tänker härmed försöka att vara i gemenskapen (som vi kallar vårt gemensamma utrymme) så lite som möjligt. Jag måste diska upp all disk och rengöra toaletten. Peta bort skitet under naglarna. Nej, jag vill inte bli sjuk.

Fast det kanske vore bättre att få det gjort. Jag kanske ska be kvinnan som är sjuk hosta lite på mig och sedan fara ut och jogga i underkläder så att jag blir sjuk och sedan frisk. Eller ta vaccinet... men jag vet inte om jag vågar, det går rykten om att man kan få skador av vaccinet framöver. Typ få ALS eller något, det sa Louise. Är vaccinet tillräckligt utprövat? Jag såg en debatt på TV där läkare och socialstyrelsen var oense om ifall man skulle vaccinera sig eller inte och det känns otryggt. Jag menar, om jag ska få en injektion vill jag ju att det ska vara ett faktum att det är bra för mig, inte sitt där med en spruta med armen och veta att de lärde tvistar om det.

Jävla media!!! Journalistik har blivit ett skämt.

Nu har jag i alla fall tagit de första två doserna av Lyrica. Jag börjar med 150mgx2 och det känns konstigt, jag trodde att jag skulle börja på halva den dosen. Men oh well, jag tar den som det står att jag ska ta den. Igår sa jag till Malin att jag inte kände någonting efter att ha tagit den, men lite senare började mitt huvud gå runt, jag blev lite snurrig. Idag har jag tagit morgondosen och känner mig yr. Jag märker att det är svårt för mig att göra saker som kräver mycket uppmärksamhet, jag går runt och letar saker som jag just ställt ifrån mig. Det är faktiskt litegrann som när man druckit tre eller fyra glas vin.

Det är synd, för idag hade jag så mycket på agendan. Jag skulle handla en vardagsrumsmatta och skullcandy-hörlurar, sedan skulle jag träffa Lynn på stan. Inget av det kan jag genomföra när jag är såhär yr.

Däremot måste jag vara med på finmiddagen vi ska ha på Hera, det är tänkt att jag ska göra förrätten. Dessutom har jag ju betalat för det. Jag hoppas att de har överseende med mig.

Det är också som så att jag och Benita tränat in två låtar som vi ska spela tillsammans. Vi ska spela gitarr och sjunga Nothing else matters, och så ska vi spela en visa. Benita spelar tvärflöjt och jag kompar med gitarren. Det kräver koncentration, för det är svårt. Jag har svårt att ta Dm och hela låten går i princip på att byta mellan Dm, A7, Dm, F, Dm, C och så vidare. Vi tränade lite igår och tillslut fick vi ihop det, men Benita fick lugna mig för att jag blev så arg när jag inte kunde låten på en gång.

När jag ska spela för andra träder prestationsångesten fram. Plötsligt betyder det så mycket att jag sjunger falsk och att jag spelar fel. Benita noterade att jag blev förbannad på mig själv för att jag inte spelade fläckfritt igår och påminde mig om att jag började spela gitarr i somras och att ingen förväntar sig att någon skulle kunna spela så "bra" som jag gör redan. Hon sa att jag var duktig och jag fick ge mig själv cred för att det ändå är en stor utveckling jag gjort på kort tid. Sedan spelade vi igenom låten, och av alla sjutusen Dm tog jag den bara fel två eller tre gånger.

Det sitter nog alldeles för mycket i huvudet, det där ackordet. Om jag bara spelar så går det bra.

I och med att jag är så snurrig i huvudet av medicinen så vet jag inte hur det ska gå när vi ska spela för de andra, men enligt Benita bryr de sig inte om ifall man spelar fel utan tycker att det är bra ändå. Det är nog iofs sant.

Det är jobbigt att bli för självmedveten ibland.

Nu ska jag försöka städa undan här, är alldeles för mycket skit överallt. Vet dock inte hur långt jag kommer ta mig när jag är såhär snurrig.